måndag 28 april 2014

Ett riktigt skitinlägg

Förr bestod tågens toaletter bara av en toastol och ett rör rakt ut i fria luften. Fördelarna var att det gav näring till växtligheten och systemet var oerhört driftsäkert! Riktigt kalla vinternätter kunde det frysa till i röret, men det var bara att ge det en spark så fungerade det igen. Nackdelarna då? Ja, förutom kalldrag i rumpan så var det naturligtvis inte så hygieniskt att bara släppa ut fekalierna på banvallen. Banarbetare som stod utmed spåren kunde ibland få en ovälkommen dusch och den personal som skulle reparera tågen kunde också finna både det ena och det andra på boggier och underrede... 
Ni som åkte tåg på den tiden kanske kommer ihåg en liten skylt där det stod: "Använd ej klosetten när tåget gör uppehåll på station". Det fanns naturligtvis en anledning till skylten.
En annan konsekvens av detta system var när vagnarna skulle transporteras med tågfärja mellan Helsingborg-Helsingør eller Trelleborg-Sassnitz. Då var det viktigt att tågpersonalen låste alla toaletter innan vagnarna rullade på färjan.



På bilderna ovan från Sveriges Järnvägsmuseum ses ett par varianter av den klassiska tågtoaletten. På en metallskylt stod följande: "Fäll först upp båda locken. Fäll därefter, om så erfordras, åter ned det undre" eller en annan variant: "Upplyft först båda locken mot väggen. Nedlägg därefter det undre, om så erfordras".




När man var klar med sitt ärende nyttjade man naturligtvis handfatet.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Nästa steg i utvecklingen blev vattenklosetten. Nu trampade man på en pedal när man var färdig och vatten spolade ut det man åstadkommit. Fortfarande släpptes avfallet rakt ut i Guds fria natur.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

På 60-talet fanns det i vissa vagnar speciella barnkupéer. Här fanns toalett med bl.a. skötbord och potta!
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1969 provade man ett slutet system där fekalierna samlades i en tank under vagnen.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1972 var det äntligen dags att introducera vaccumtoaletten på tågen. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Det var Elektrolux som levererade och här ser vi Elektrolux VD Hans Werthén och SJ:s Generaldirektör Lars Pettersson i Hagalunds depå.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Till att börja med hade man mobila tömningsanläggningar
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

...men senare byggdes stationära anläggningar i bl.a. Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilden är från Hagalunds depå i Stockholm 1976. Det var rejäla maskiner på den tiden. Idag är själva vaccumsugen centralt placerad och det är endast slangar och manöverlådor vid spåren.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Icke att förglömma är sovvagnarnas porslinspotta som fanns innanför luckan under handfatet. Den fanns kvar ganska länge och jag minns den väl från familjens resor med nattåg på 60-talet. Pottan spred ofta en förfärlig stank i sovkupén och jag tror inte den är saknad av någon.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum
Idag har naturligtvis alla tåg vaccumtoaletter med slutna system.

3 kommentarer:

  1. Skall vi snacka skit så skall vi. Raka rör på toaletten är inte så bra om man som jag står med bussen (med toalett) parkerad på ett större stads- och busstorg och är just på väg att utföra sitt uppdämda morgonbehov. I sista tiondelssekunden känner jag en vindpust och ser gatstenen under bussen genom toastolen. Kan bara fasa över vad som skulle hänt halvsekunden senare :-)
    Servicepersonalen hade glömt att stänga tömningsventilerna vid kvällens toatömning.

    SvaraRadera
  2. Och i nederländerna spolar de fortfarande ut skiten direkt på rälsen. Galet.

    SvaraRadera