lördag 8 mars 2014

Buick, TGOJ och Fjb

Erland Waldenström var under åren 1950-1970 VD för Grängesbergsbolaget. Här är hans Buick Electra (?) parkerad framför några av TGOJ:s lokomotiv. På bilden syns loken Ma, Bt och en bit av huven på ett Hg. I bakgrunden skymtar också en av deras motorvagnar X20.
Bild: Eskilstuna Stadsarkiv   Foto: Rolf Bergström


Gamla SJ körde med brun färg på sina lok och vagnar, medan TGOJ:s var gröna.
Fotografen är för mig okänd. Vet någon så kontakta mig.



På 60-talet bytte man färgsättning till orange med Gränges logga i fronten.
Foto: Rolf Bergström

TGOJ:S X20 på Stockholm Central 1967.
Foto: Ulrich Budde



TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) var en privat järnväg som ägdes av Grängesbergsbolaget och gick från Ludvika via GrängesbergFröviArbogaEskilstunaFlen och Nyköping till Oxelösund, med bibanor till Köping och Kolbäck. Banans huvudsyfte var att frakta järnmalm från Bergslagen till hamnen och järnverket i Oxelösund, men man hade också en ganska omfattande persontrafik. Till skillnad från nästan alla svenska enskilda järnvägar blev TGOJ inte förstatligat på 40-talet. TGOJ var fram till början av 1980-talet en privat järnväg, men har sedan dess varit ett helägt, men fristående, dotterbolag till både SJ Gods och senare Green Cargo. 

TGOJ hade ett helt eget signalsystem utvecklat av Siemens. Det hade en annan typ av signaler och det krävdes speciell utbildning för att få köra där. Numera är det Trafikverket som ansvarar för banorna och signalsystemet är ombyggt till samma system som det övriga järnvägsnätet.
TGOJ:s signalsystem var på sin tid mycket avancerat och bl.a. ingick central trafikstyrning sk "CTC" (Centralized Traffic Control) med en fjärrblockeringscentral i Skogstorp utanför Eskilstuna. CTC motsvarade i stort sett SJ:s fjärrblockering (fjärrmanövrerade stationer med linjeblockering) som för första gången togs i drift mellan Ånge och Bräcke 1955. Tidigare var alla stationer bemannade med lokaltågklarerare (stinsar) som med hjälp av sk tåganmälan manuellt skötte tågmöten. Lokaltågklarerarna på varje station kontrollerade att inget annat tåg fanns på banan mellan dem. De lade växlar och signaler och gav därefter avgångssignal till tåget. Med CTC och Fjb kunde man nu från en driftledningscentral fjärrstyra ett stort antal stationer och ökade på så sätt säkerheten och minskade personalkostnaderna radikalt. Idag är de flesta linjer utrustade med fjärrblockering. Endast en del trafiksvaga banor har kvar systemet med lokaltågklarerare t.ex. Uddevalla-Strömstad och Herrljunga-Borås-Varberg. 
Numera styr Trafikverket tågtrafiken från åtta driftledningscentraler. De finns i Boden, Ånge, Gävle, Stockholm, Norrköping, Hallsberg, Göteborg och Malmö.

En bild från TGOJ:s driftledningscentral i Skogstorp 1958.
Bild: ekeving.se

SJ:s driftledningscentral i Ånge 1961. Stationsmanövreringen skedde med knapptryckningar på en sk tastatur, eller som vi idag säger, tangentbord.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum   Foto: Seved Walther

Ånge 1963. Notera askfatet. På den tiden var det tillåtet att röka inomhus utan hänsyn till arbetskamraterna. Allt var inte bättre förr...!
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum   Foto: Seved Walther


Idag är driftledningscentralerna datoriserade och allt sköts med tangentbord och datorskärmar. Bilderna är från Stockholms driftledningscentral där spårplanen med alla växlar och signaler består av 60 väggplacerade skärmar. Här arbetar fjärrtågklarerare, tågledare, trafikinformatörer samt el- och bandriftledare. De håller koll på de ca 1700 tåg som passerar Stockholms Central varje dygn och trafikleder också tågen i hela Stockholmsområdet till bl.a. Katrineholm, Jädersbruk, Uppsala och Avesta Krylbo. 





Som sagt, mycket är datoriserat, men tre av de viktigaste redskapen för en tågklarerare finns fortfarande kvar i analogt utförande. Det är penna, linjal och den grafiska tidtabellen. Där finns tidpunkter för tågen och på vilken station de ska mötas. De sneda strecken på tidtabellen är de tåg som ska gå på sträckan. I skärningspunkten mellan två tåg blir det alltså tågmöte. Blir ett tåg sent så påverkar det andra tåg. Kanske får man flytta möten eller hålla kvar ett tåg på en station. Alla ändringar sker med penna och linjal.

Denna grafiska tidtabell är från 1930, men det ser ungefär likadant ut idag.
Bild: historiskt.nu
För de som önskar fördjupa sig i hur signal- och ATC-systemet på järnvägen fungerar så finns det en bra länk HÄR.

2 kommentarer:

  1. Fotograf till Orange Ma-malmtåg invid Mellösasjön är Rolf Bergström

    SvaraRadera