söndag 24 november 2013

Resan 16

Från Lake Tahoe gick färden söderut mot bergspasset Monitor Pass på 2134 m höjd. 



Vägen hålls stängd mellan slutet av november till början på april p.g.a. snön. 
(Som vanligt så blir bilderna större om du klickar på dem).



På andra sidan passet förändrades landskap och färger!



Vägen slingrar sig nedåt genom ett ödsligt, men vackert landskap.




Nere i dalen ligger Mono Lake, en saltsjö utan naturligt utlopp och med en salthalt nästan tre gånger högre än havsvatten. Tidigare hade sjön ett naturligt tillflöde från Owens River, men p.g.a. Los Angeles stora vattenbehov avleddes sötvattnet från floden och tillsammans med naturlig avdunstning sjönk vattennivån i Mono Lake samtidigt som salthalten ökade. Det som tidigare var sjöbotten blev öar och stränder av salt. Landskapet är kargt, men färgspelet mellan berg, vatten och salt är fantastiskt!



Märkliga kalkstensformationer finns idag som ett resultat av den låga vattennivån.




Att hitta ett billigt motell i området var inte helt lätt, men jag hade tur. Det fanns rum på fantastiska Virginia Creek Settlement! 
Ett osannolikt ställe med rum, stugor, god mat och supertrevlig personal. Här fanns det mycket kul att titta på. Notera t.ex. "skorstenen"!



Rummet såg ut så här. Ingen King Sizebed men rent, snyggt och hemtrevligt!



Efter en stadig frukost väntade nationalparken Yosemite men jag hade fått ett tips om "spökstaden" Bodie. Naturligtvis tog jag en sväng dit i arla morgonstund. Vägen dit var perfekt med härliga kurvor och ett fantastiskt landskap, men helt plötsligt blev den asfalterade vägen en tuff, stenig grusväg. 10-15 km/h var den maxhastighet som var möjlig trots en bekväm bil.



1859 hittade man guld i Bodie och ett gruvsamhälle började växa fram. Från början bodde här ca 20 personer och som mest ca 8000! Till Bodie kom människor från hela världen för att söka guld och lycka. I staden fanns gruvarbetare med och utan familjer, butiksägare, revolvermän och kriminella. Här fanns salooner (65 st), bordeller, spelhålor, bank, tidningar och ett fängelse. Rena vilda Western alltså! T.o.m. ett Chinatown fanns med flera hundra kineser varav en hel del satt i sina opiumhålor och rökte på... 



I slutet av 1880 började stadens nedgång när många gruvarbetare flyttade till nya gruvor. Det blev nu betydligt lugnare och det byggdes två kyrkor, varav en finns kvar idag. Gruvdriften minskade och 1910 bodde bara ca 700 personer i Bodie. 1920 hade befolkningen minskat ytterligare och nu fanns här ca 115 personer. Det var nu Bodie började kallas för spökstad. 1932 härjades Bodie av en brand som förstörde en stor del av staden. 1942 lades den sista guldgruvan ner samtidigt som postkontoret stängde. 1943 bodde bara tre personer kvar i Bodie. Nu sattes bevakning in för att förhindra vandalism. 
Bodie blev ett "National Historic Landmark" 1961 och 1962 blev staden en "State Historic Park". 
När jag kom dit var det tyvärr två timmar kvar tills de öppnade. Eftersom jag var lite i tidsnöd så hade jag inte möjlighet att ta en promenad i staden. Det fick istället bli några bilder med teleobjektivet. 



Här fanns också en järnväg, Bodie & Benton Railway, som öppnades 1881. Det var en smalspårig järnväg (914 mm) som gick mellan Bodie och Mono Mills. Järnvägens längd var 52 km och den hade ingen förbindelse med det övriga järnvägsnätet. På denna järnväg fraktades i huvudsak ved och timmer. 1917 lades järnvägen ner.






En Firestone-annons med Bodie som bakgrund.


2 kommentarer:

  1. Larsson gillar spökstäder fast han har aldrig varit i någon...

    SvaraRadera
  2. Läst! Tittat! Gillar! :-)

    SvaraRadera