onsdag 30 oktober 2013

Resan 12

Är man i San Francisco måste man naturligtvis ta en tur med en Cable Car



Under gatan finns en stålvajer som vagnarna hakar fast i. Vajrarna drevs från början av koleldade ångmaskiner men idag är det stora elmotorer som står för kraften.



Backarna är branta!



Fordonen har tre separata bromssystem. Blockbromsar med metallblock som trycker mot hjulen, skenbromsar med 60 cm långa klossar i mjukt trä (!) som trycks mot spåret och nödbroms som består av en 45 cm lång stålkil som pressas ner i slitsen mellan spåren.



Vid ändstationerna vänds vagnarna på en vändskiva.



De första vagnarna började rulla redan 1873.
Bild: cablecarmuseum


1982 stängdes hela systemet för totalrenovering av drivsystem, spår och vagnar. Två år senare, 1984, startade trafiken igen.
Bild: cablecarmuseum


Fantastisk utsikt med Alcatraz i bakgrunden. 



Tyvärr blev det inget besök på det gamla fängelset eftersom man måste boka biljett 1-2 veckor innan, något jag tyvärr missat. 



Jag fick nöja mig med att studera en modell.



3 kommentarer:

  1. Hm, varför vänder man vagnarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. San Francisco har tre linjer med cable cars. På två av dem, Powell-Hyde och Powell-Mason, används vagnar med bara en förarplats och då krävs det att de vänds på ändhållplatserna. På den tredje linjen, California Street, används vagnar med två förarplatser och de behöver inte vändas, endast en växel behövs för att byta spår. Alla tre linjerna korsar varandra, och hur det fungerar med kablarna vid korsningar tål att fundera på. Förmodligen tar man upp gripklon och rullar över. Man har växlar också och jag blev inte riktigt klok över hur det fungerar där.

      Radera