måndag 8 juli 2013

Gasklockan i Göteborg

Rivningslov har beviljats så snart är ett av Göteborgs stora landmärken borta.
Gullbergskajen 1957
Den nuvarande gasklockan är den fjärde i ordningen och ligger i stadsdelen Gullbergsvass. Den uppfördes 1932-1933 och ersatte då ett flertal uttjänta gasklockor. Anläggningen levererades av Maschinenfabrik Augsburg-Nurnberg, MAN, med Götaverken som underleverantör. Då den byggdes var den Göteborgs högsta byggnad. 
Gasklockan är en torrgasklocka byggd av plåt och volymen är ca 100 000 m3. Den är byggd på en bottenvåning av betong, är drygt 80 m hög och diametern är ca 46 meter. 

Som man ser på den översta bilden, stod där fram till 1995 även en mindre gasklocka. Det var en våtgasklocka byggd 1918. Konstruktionen var något annorlunda då hela behållaren höjde och sänkte sig allt eftersom gasmängden varierade.
Lilla gasklockan

Bron över Gullbergsån.
Bild: bkamph.se

En annan bild på den lilla gasklockan. På kajen framför syns den smalspåriga VGJ, Västgötabanan, som slapp dyrbara omlastningar genom att köra ombord sina järnvägsvagnar på pråmar vid Gasverkskajen. Vagnarna transporterades på så sätt till industrierna utmed Göta älvs mynning.  


  En bild från kajen där VGJ:s järnvägsvagnar lastades på pråmar.


Den första gatubelysningen med gas demonstrerades i Paris 1801 och det första kommersiella gasverket byggdes 1812 i London. Den 5 december 1846 blev Göteborg först i landet med att få stadsgas genom att ett gasverk byggdes vid Rosenlundskanalen.
Affärsidén var att ett bolag byggde ett gasverk som försåg staden med gatubelysning. För detta betalade staden en fast årlig ersättning under en viss kontraktstid. Därefter övergick anläggningen till staden. I gengäld fick bolaget monopol på lönsamma gasleveranser för  belysning, främst till fabriker, teatrar, caféer och förmögna hem.
1888 övertog Göteborgs Stad gasverket vid Rosenlundskanalen av Götheborgs Gas-Aktiebolag. Redan 1885 hade en utredning visat att ett nytt gasverk måste uppföras för att kompensera den ständigt ökande konsumtionen av gas. 1888 påbörjades arbetena med det nya gasverket vid Gullbergs Strandgata och året därpå startade driften. Anläggningen utvidgades 1894 och 1901. Kostnaden för den nya anläggningen var 10,7 miljoner kronor i dåtidens penningvärde vilket idag motsvarar ca 100 miljoner kronor. Gasverket var på sin tid det näst största i Sverige. Det var ett kolgasverk, med stenkol som råvara. Koks och stenkolstjära var lönsamma biprodukter vid tillverkningen av stadsgas. Stenkolstjäran användes bland annat till asfalt.

Gasverket 1902.

Gullbergsån och gasverket.
Bild: Gamla Gårdapojkar
Gasverkskajen.



Gasverket 1961.


Verksamheten i gasklockan lades ner 1993 .Läget är mycket attraktivt, och många förslag har presenterats om vad som bör ske med tomten. Ett förslag går ut på att den gamla klockan skall rivas och ersättas av ett bostadshus med samma form och karaktär. 
På Valborgsmässoafton 2013 sade byggnadsnämnden ja till Göteborg Energis ansökan om rivningslov av gasklockan trots att den finns med i det bevarandeprogram som Göteborgs stad har tagit fram. Där anses den vara "ett viktigt inslag i stadsbilden och ha ett högt industrihistoriskt värde".

Som kuriosa kan nämnas att Coca-Cola under världsmästerskapen i friidrott 1995 ville måla gasklockan som en stor Coca-Cola-burk. Göteborgs stad tackade dock nej till erbjudandet.

Till alla installerade gasanläggningar hörde en gasmätare med pollettinkast. Man stoppade i en pollett och vred på en knapp.


Det gällde att ha tillräckligt med polletter hemma när det skulle lagas mat på gasspisen. Systemet med gaspolletter upphörde i Göteborg 1972.

För att förebygga privat användande av gaspolletter avsedda för arbetsplatser borrades hål i polletterna. De kunde då identifieras som stulna om de påträffades i gasmätare i privatbostäder.

Gasklockan och Mårten Krakowgatan år 1950 sedd från Göta älvbron. Här går numera Götaleden med nedfarten till Götatunneln.


Göta älvbron byggdes 1937-39. Här är en byggbild från 1938 på bron och i bakgrunden syns gasklockan.

1961 såg samma plats ut så här. På bilden syns ett V3-lok med resgodsvagn.

Året är 1966 och bakom V3-loket ser vi Gasverket.
Foto: Björn Malmer

Mellan Gasverket och loket på nedanstående bild skymtar bygget av Tingstadstunneln som öppnades 1968.
Foto: Björn Malmer

V3-loken tillverkades av lokfirman Esslingen utanför Stuttgart i Tyskland. 50 lok med konverterade ubåtsdieslar inköptes av SJ mellan 1952-54. Loken var diesel-hydrauliska som innebar att kraftkällan utgjordes av en dieselmotor, vars effekt överfördes till hjulen via en hydraulisk växellåda. Vikten var 50 ton, effekten 450 hk och största tillåtna hastighet var 50 km/h. V3-loken användes på bangårdarna i Stockholm, Göteborg och Malmö fram till slutet av 1970-talet.


Lite mer kuriosa. En bild från thasselberg.se med en av Bärgningskårens bilar vid Gasklockan.

Uppdatering:
Gasklockan är nu ett minne blott. Den revs i mars 2017 och så här såg det ut den 25 mars 2017 på platsen där den tidigare stod.

2 kommentarer:

  1. Tack för detta inlägg!

    SvaraRadera
  2. Mer kuriosa - enda bärgningsbilen på bild jag vet med både rött, blått och orange ljus utryckning-/varningsljus. Det röda en rest från det röda "gamla" utryckningsljuset, det nya blå samt det "vanliga" orange.

    För övrigt ett mycket trevligt och läsvärt inlägg.

    SvaraRadera