Säröbanan GSJ

Foto: Anders Rehnström

GSJ, Göteborg-Särö-Järnväg, var en 24 km lång bana från Göteborg till Särö i norra Halland. Den hade ingen förbindelse med det övriga järnvägsnätet utan hade en egen station vid Linnéplatsen.

1839 anlades Särö Havsbad med ett kall- och varmbadhus. Särö etablerades nu som bad och kurort, en av de första i landet. Särö med sin idylliska miljö, utvecklades på 1800-talet snabbt till förmögna göteborgares sommarparadis. 

Herrarnas kallbadhus.

Damernas kallbadhus.

Särö Hafsbad Bassängsbacken.

Särö Societetsparken.

Att ta sig till Särö var besvärligt och tog lång tid. Antingen var det med häst och vagn eller också kunde man ta ångbåten "Tessin" från Stenpiren. Några herrar ur Göteborgs överklass bildade 1901 "Järnvägsaktiebolaget Göteborg-Särö" och Säröbanan öppnades för trafik 1903. Banan trafikerades av ånglok fram till 1955, därefter av rälsbussar. Från början ville man slå på stort och satsa på nymodigheten eldrift, men eftersom detta skulle kosta en miljon kronor extra blev det istället ångloksdragna tåg. Man ville också att tågen från Särö skulle ha sin slutstation inne i centrala Göteborg i anslutning till Nya Allén, men detta förslag sa politikerna nej till. 

Godstrafiken på Säröbanan var hela tiden blygsam och i praktiken upphörde den helt när rälsbussarna infördes.

Antalet resenärer minskade stadigt på Säröbanan från 50-talet och framåt, främst på grund av den snabbt ökande bil- och busstrafiken. Den 31 dec 1965 gick det sista tåget och banan lades ner. 

(Klicka gärna på bilderna för större storlek)

Stationshuset i Göteborg under byggnation.

Göteborgs station  1903.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Göteborgs station  i början på 1900-talet.

I bakgrunden kan man skymta Naturhistoriska museet.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Intressanta tunnor och på efterföljande vagn transporteras lådor tillhörande Olof Asklunds Ångbageri.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Här är det 50-tal och en Volkswagen rullar i vänstertrafik på Frölundagatan.

Idag ser det ut så här.

Många kungliga gäster och prominenta personer besökte också Särö under årens lopp. Till förströelserna på 1870-talet hörde naturligtvis badande. Andra aktiviteter var krocket, kägel- och kricketspel, båt- och fisketurer, promenader, ridturer och åkturer med häst. 1879 introducerades tennisspelet, en helt ny sport, på Särö. När även Gustav V och kungafamiljen började tillhöra de årligen återkommande gästerna, fick namnet Särö en särskild klang som landets kanske mest exklusiva badort. Gustav V tillbringade inte mindre än 35 somrar där och var en entusiastisk tennisspelare. 

Kung Gustav V spelar på Särö tennisbana.

Konungen på Särö.

Interiör från Särö Kurgästpensionat.

Säröbanans slutstation hette Särö Västerskog, och detta stationshus finns idag kvar som restaurang. Stationen hette från början bara Särö men bytte i samband med rälsbusstrafikens införande 1955, namn till Särö Västerskog. 

Särö Västerskog den 20 maj1965.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Gunnar Blumenberg

Stationshuset Särö Västerskog med Säröbaren. 

Särö Västerskog 1954.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Restaurangen som ligger i Särö Västerskogs gamla stationshus hette tidigare Särö Värdshus, men idag Blomstermåla Värdshus.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ritning "Stationshus å Särö" från 1902.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Särö stationshus under byggnad 1903

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Det stod klart och invigdes 1904.

Samma bild i kolorerat utförande.

Nya ångbåtsbryggan och Särö stationshus.

Särö 1908. Kung Gustav V med Drottning Victoria har anlänt till Särö med "kungatåget" som dagen till ära, framförs med dubbla lok.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Bild: Harry Lindbohm

1973 fanns plattformarna kvar, men spåren var borta.

Foto: Bengt Hultin

Namnet Blomstermåla kommer av följande händelse i augusti 1952. Två av ångloken som stod över natten i Särö, hade under de mörka timmarna målats med blommor och girlanger i regnbågens alla färger. Lokförare och eldare, som övernattat trodde knappt sina ögon när de på morgonen upptäckte det hela. Chalmerister misstänktes, men det var ett tiotal konstnärer som tillsammans utfört "dådet". Det väckte stor munterhet när tågen tog sig till Göteborg på morgonen. Detta bör ha varit den första "graffitiattacken" mot ett tåg i Sverige!

På somrarna från 1923, och fram till 1950-talet kördes speciella badtåg som tog stadsbarn ut till Askimsbadet. 

Där tillhandahöll myndigheterna gratis mjölk till badbarnen. Mjölkutdelning år 1941.

Hållplatsen vid Askimsbadet 1950.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Stationen Askim någon gång på 50-talet.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Säröbanan var en mycket naturskön sträcka. Här ser vi rälsbussen vid Brottkärr i början på 60-talet.

Bild: G-P

Så här ser det ut idag på samma plats.

Bild G-P

En bit söder om Amundöns hållplats en vinterdag i december 1965.

Foto: Stig Hammarson

Brottkärr och Amundön.

Amundön hållplats.

Tre bilder från Linnéplatsen.

 1961  Foto: Roger Joanes

1964  Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

  Foto: Lennart Nilsson

Fyra av GJS:s rälsbussar på rad vid Linnéplatsen 1962.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Billdal 1962.

Billdal 1964.

Foto: Tom Persson

Billdal.

Infarten till Billdal.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Flygfoto över Billdal.

Vid Särö Västerskog.

Vägövergång vid Slottsskogen 1923.

Den lilla kuren i bildens mitt, är Frölundaborgs hållplats 1918.

Tomas Åkerblad, hans far och hans bror på söndagsutflykt till Särö Västerskog. Året är troligen 1954.

Särö 1955.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Stig Eldö

Sandlyckans hållplats.

Ett filmklipp där tåget ankommer Billdals station och där kopplas samman med ett annat tåg.

När spårvägen förlängdes från Linnéplatsen till Frölunda 1962 fanns det inte plats för både den och Säröbanan. Därför fick det bli en unik lösning där Säröbanans tåg använde spårvägens spår mellan Linnéplatsen och Frölundaborg. En bild från 1963 med spårvagn och rälsbussar vid Linnéplatsen.

Foto: Stig Hjalmarsson

Ett klipp filmat från bakrutan i en spårvagn när den lämnar Linnéplatsen. Hack i häl ligger sedan en av Säröbanans rälsbussar. Säröbanans största tillåtna hastighet var 60 km/h, f.o.m. 1954 70 km/h. På sträckan Linnéplatsen - Frölundaborg där tågen samsades med spårvagnarna var det 40 km/h som gällde. Det fanns en speciell signalsäkerhetsanläggning för samkörning mellan Säröbanan och Spårvägen. Läs mer om det HÄR.

Klippet inlagt på Youtube av signaturen PeFo54.

Spåromläggning vid Änggården

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

Spårvagn möter rälsbuss.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Året är 1966. Rälsbusstrafiken är nedlagd men spåren, som nu börjat rosta, ligger fortfarande kvar.

Foto: Björn Stråhle

Vid Storängsgatan 1964.

Foto: Lennart Nilsson

Lokstallet i Göteborg år 1910. Notera den rejäla snöplogen! Byggnaden revs när man gick över till rälsbussar 1955.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

En ny underhållsverkstad byggdes 1954 vid Margretebergsgatan. Här en bild från 1962.

Foto: Bo Sibbesson

Bild från 1964.

Foto: Lennart Nilsson

Detta blev sedan bussgarage för Säröbussarna som senare blev uppköpta av Linjebuss. 

Foto: Björn Malmer 

1971 fanns här också bensinstation och serviceverkstad. 

Jag vill minnas att bensinen inte såldes under något av de etablerade bensinbolagen och fyndet av denna kapsylöppnare tycker jag tyder på att det var så. Den runda blå loggan med ordet bensin och Slottskogens utsikts- och vattentorn syns också överst på föregående reklamfolder. Idag är det Preembensin i pumparna.

April 2015 såg Säröbanans gamla underhållsverkstad med nuvarande Preem-mack ut så här.

Spåren har fått kontaktledningar och numera är det Spårvägen som har en underhållsdepå här.

När Säröbanan lades ner den 31 december 1965, såldes rälsbussarna till gruvföretaget Lamco i Liberia. Säröbanan hade inte spårförbindelse med det övriga järnvägsnätet så man blev tvungen att transportera fordonen på en sk "vagnbjörn" mellan verkstaden vid Slottskogen och Packhusplatsen. Morrgan Claesson, ordförande i museiföreningen Bergslagernas Järnvägssällskap, har lyckats få fram dessa fantastiska bilder på transporten genom Göteborg. Mannen som fotograferade var Harald Johansson, banförman vid Säröbanan.

Här iordningställs vagnbjörnen vid underhållsverkstaden.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

En av rälsbussarna lastad och klar för transport. Dragfordonet är en Kaelble tilllhörig SJ.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

Så bar det iväg över viadukten vid Änggården...

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

...förbi Annedalskyrkan.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

Linnéplatsen passeras...

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

...och vidare in på Linnégatan.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

Här passerar man Järntorget med Folkteatern och restaurang Trappan.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

Rälsbussen är avlastad på Packhusplatsen och den står återigen på spår. Härifrån kunde man sedan köra fordonet vidare på spår via Södra Hamnbanan till den kaj varifrån fartyget till Afrika skulle avgå.

Bildkälla: Morrgan Claesson   Foto: Harald Johansson

En annan transport mellan Järntorget och Säröbanans station beskrevs av Göteborgs-Posten den 5 maj 1911: 
"Ett intressant experiment företogs natten till i går, då man å spårvägsspåren transporterade ett lokomotiv från Järntorget till Säröbanans station. Loket hade från Nydqvist & Holm i Trollhättan på järnvägsspåret gått ned till järnvägen. Där hade det lyfts ur spåret och på provisoriska skenor dragits till Järntorget. Sedan förarbetet var klart fördes det kl. 12.30 på natten uppför Linnégatan, draget av en motorvagn. Vid Säröbanan ställdes det undan på stickspåret. I går hade man lagt ut provisoriska spår till Säröbanan och sent på middagen började loket föras in på banans spår, draget av ett annat lok. Det är så vitt man vet första gången en dylik transport ägt rum i Sverige. Allt lyckades utmärkt. Loket väger 19 ton och motorvagnen bär högst 16. Men spårvägens överbyggnad visade icke någon som helst svaghet för det ökade trycket".

Hos Lamco gjorde fordonen tjänst till i början på 70-talet. 

Foto: Raymond Hedman

På spåren två av GSJ:s tidigare rälsbussar och på grusplanen två Volvovalpar, eller Laplander som de hette i den civila versionen.

Foto: Bengt Bjuvander

Några av de gamla bussarna blev efter avslutad tjänstgöring ombyggda till enkla restauranger.

Foto: Bengt Bjuvander

Foto: Bengt Bjuvander

Uppdatering 1: 

Jag har fått en fråga om hur fort man körde på banan. Svaret är att största tillåtna hastighet var 60 km/h. Alltså lugnt och fint så man hann beskåda det vackra landskapet.

Uppdatering 2 kommer från Morrgan Claesson:

Visserligen var högsta tillåtna hastighet 60 km/h men ofta gick det både i 80 och 90 km/h...

Fina sommardagar var det fullsatt på tågen mot Särö.

Säröbanans stationshus vid Karlsroplatsen i Göteborg invigs 1903. Här fanns förutom vänthall även trafikexpedition och stationschefens bostad. Mycket folk har samlats på invigningsdagen.

En spårvagn på Karlsrogatan. Säröbanans stationshus i bakgrunden.

Tiderna förändras och hästskjutsarna har här ersatts av bl.a. en Simca (?), en Saab och en Volvodroska.

Foto: Lars-Erik Möllerström

Ett tåg klart för avgång i Göteborg 1905.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

När Dag Hammarskjöldsleden drogs fram på 1960-talet flyttades järnvägsstationen till Linnéplatsen och det gamla vackra huset vid Karlsroplatsen revs i början på april 1960. 

Linnéplatsen troligen sommaren 1960. Det gamla vackra stationshuset är nu rivet och en enkel, provisorisk byggnad är på plats i väntan på att det nya stationshuset vid Linnéplatsen ska bli färdigt. Kanske är det invigning av den nya plattformen? De halvfärdiga spåren till höger är den nya spårvagnslinjen till Frölunda som öppnades 1962.

Foto: Andreas Sahlberg

Provisorisk byggnad för biljettförsäljning och gods.

Linnéplatsen. Det nya, betydligt mindre stationshuset med Pressbyrå-kiosk invigdes i mars 1961. Bilden med 1:ans spårvagn på vändslingan är från 1963.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Lennart Welander

Så här såg det ut 1967, två år efter att tågtrafiken lagts ner.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Samma hus 1973 och nu är skylten på taket ändrad från Säröbanan till Säröbussarna.

Foto: Bengt Hultin

...och så här ser samma plats ut idag april 2015. Inte är det vackert....

En av Säröbussarna vid Linnéplatsen.

Foto: Bengt Hultin

Ett rälsbusståg på väg in på Billdals station 1960.

Foto: Bo Sibbesson

Göteborgs station.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Göteborg 1937.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Cirkulationsplats och modern järnvägskorsning med bommar utefter Säröbanan 1950.

Tågmöte i Billdal 1955. Under en övergångsperiod kördes både ånglok och rälsbussar.

Foto: Curt Elmberg

Vid Billdal 1903.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Järnvägsstationen Billdal.

Tågklarerare H Börjesson i sin sommaruniform.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Billdal.

Billdal.

Både rälsbuss och bolmande ångtåg i Särö Västerskog 1955. 

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum   Foto: Curt Elmberg

Särö Västerskog 1954.

Samma plats ett antal år tidigare.

Malevik 1905.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Tidtabell Särö - Göteborg 1906 med reklam för Wira-Punsch.

Säröbanans motordressin i Göteborg 1919. I bakgrunden syns Annedalskyrkan.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

En cykeldressin vid Slottsskogen 1920.

Leveransfoto GSJ CF3. Resgods- post och tredjeklassvagn.

Leveransfoto GSJ C. Tredjeklassvagn.

Leveransfoto GSJ AB0 Första- och andraklassvagn.

Interiörbild av förstaklassavdelningen.

Leveransfoto GSJ C. Tredjeklassvagn.

Interiörbild tredjeklassvagn.

Järnbrotts stationshus.

Tågklarerare Lindgren utanför Järnbrott stationshus någon gång på 1930-talet. 

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Olyckor och tillbud förekom. I Järnbrott hände 1920 en olycka då en växel inte varit förreglad. Loket och tre vagnar passerade, men den sista spårade ur. Tre passagerare omkom.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Urspårning vid Göteborgs station 1926.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1927 spårade ett lok ur vid Frölundaborg.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

I början av 1950-talet gjordes undersökningar som visade att det skulle löna sig att övergå från ånglok till dieseldrivna motorvagnar eller rälsbussar som de kallades då. 1954 beställdes därför fem rälsbussar och tre släpvagnar hos ASJ (AB Svenska Järnvägsverkstäderna). 

Linnéplatsen 1962.

Foto: Björn Malmer

En bild från den 31 dec 1965, alltså sista trafikdagen innan nedläggningen.

Foto: Björn Malmer

Redan 1923 hade man gjort ett försök med motorvagnsdrift. Man hyrde en motorvagn från Diesel-Elektriska Vagn-Aktiebolaget (DEVA) i Västerås. Försöket blev ingen succé och den återlämnades efter 3 månaders provdrift. DEVA-vagnen, byggd 1921, var dieselelektrisk vilket innebär att en dieselmotor driver en generator som förser de elektriska traktionsmotorerna med el. Motorvagnen hade en 6-cylindrig Atlas Polar dieselmotor på 120 hk och den elektriska utrustningen kom från ASEA.

DEVA-vagnen i Göteborgs hamn 1923. Kanske är det Slottsberget i bildens bakgrund? I så fall var det nog vid Amerikakajen/Stigbergskajen motorvagnen lossades.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ovanstående vagn LJ M1 såldes till danska privatbanan Lollandsbanen där den gick i trafik 1923-1965. Fordonet finns faktiskt bevarat och är i kördugligt skick hos museibanan Maribo-Bandholm i Danmark. Det anses vara det äldsta körbara dieselelektriska fordonet i världen.

Ett Youtube-klipp när den var ute och körde i Maribo 1994.

Brottkärr och Järkholmen.

Göteborg - Särö Järnväg. Materialupplag vid Järkholmen när banan byggdes 1902-03.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Genomsprängning av berget i Hovås för byggandet av Göteborg - Särö järnväg.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Karlsrogatan vid Linnéplatsen. I bakgrunden syns Säröbanans stationshus.

Särö Station.

Lok 6 vid Göteborgs Station 1904.

Någonstans på Säröbanan 1904

Järnvägstationen Släp.

Villasamhället Släp.

Hedens hållplats som var banans högsta punkt (29,8 möh).

Lok 4 år 1904.

1920-talet.

Göteborgs Station 1948.

Särö Västerskog 1955.

Foto: Stig Eldö

Särö 1934

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Lokstallet och vändskivan vid Särö.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Särö 1934

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Högsbokolonin 1921. Säröbanans spår och till höger i bild syns en del av gaveln på Högsbo stationshus.

Bild: V:a Frölunda Hembygdsförening

Lok 2 i Göteborg.

Lok 6 i Göteborg.

Askims station, som fram till 1906 hette Hult.

Askim.

Järkholmen 1930.

Brottkärr.

Brottkärr. Lilla Amundön med Barnsjukhuset. Tittar man noga i mitten av bilden så ser man ett av Säröbanans tåg.

Särö järnvägsstation och Strandpaviljongen.

Den vackra Strandpaviljongen och i bakgrunden syns stationshuset. Strandpaviljongen revs 1917 pga bristande lönsamhet.

Särö station 1959 och man ser tydligt platsen för den tidigare Strandpaviljongen.

Sex bilder från Kullavik som fram till 1911 hette Kullen. Man bytte till Kullavik eftersom Posten ofta förväxlade orten med skånska Kullen.

Bild: Morrgan Claesson

Motiv från Särö.

Lok 2 vid Särö.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Lok 1 med persontåg vid Malevik station.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Budskär.

En rälsbuss på väg in på Särö station 1964.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Lok Nr 5.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Lok 5 ankommer Särö med två vagnar.

Växling vid Särö 1934.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ett vackert handkolorerat kort med baksidan av Särö Västerskogs stationshus.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Stationshuset Särö Västerskog några år senare..

Blomstermåla Värdshus juli 2015.

Baksidan med det som finns kvar av plattformarna juli 2015.

Vid Munkekullen.

Munkekullens hållplats 1960.

Bild: Järnvägsmuséet  Foto: Jan Rosvall

Särötåget vid Munkekullen.

Från Facebook: "Det gamla Göteborg" Kjell Wahlgren

Näsetbuss och Särötåg vid Frölunda Stommen. 
Busslinjen startades 1924 av Erik Eriksson, Axel Karlsson och A.G. Therin och drevs i samtrafik med tågtrafiken på Säröbanan. Först gick bussarna direkt till Järnbrott men sedan inrättades även en hållplats vid Stommen, där gamla Näsetvägen korsade banan. Denna busslinje var en konkurrent till den 1921 bildade Nätets Bilförening, som bedrev personbefordran med bussar mellan Näset och Göteborg. 
Säröbanan inköpte linjen 1930 och övertog bussar och personal. Då utökades sträckningen till Slottsskogen. Göteborgs Spårvägar övertog trafiken 1946 efter Västra Frölundas införlivning med Göteborg (1945).

En rälsbuss kör parallellt med Dag Hammarskjöldsleden 1964.

Tåg mot Särö har precis lämnat Frölundaborgs hållplats 1964.

Foto: Stig Hammarson

En rälsbuss vid Frölundaborg.

Mycket folk var det på Göteborgs station en sommardag 1936.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Banvakt Bergstrand på stakdressin vid Brottkärr.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ett par biljetter från Säröbanan.

På Youtube har signaturen PeFo54 lagt in några fantastiska tidsdokument från Säröbanan. Titta och njut! Det sista ångloksdragna tåget lämnar Linnéplatsen 1954.

Från Linnéplatsen till Särö 1965, alltså det år då banan lades ner.

Säröbanans rälsbuss vid Frölunda, Järnbrott och Askim.

Sandlyckan och Kullavik.

Säröbanans ändstation Särö Västerskog.

Säröbanans rälsbuss har även funnits i modell i skala 1:87 (H0). Tillverkare var Perl Modell AB.